En jämlik stad förutsätter att alla får möjlighet att idrotta på sina villkor

Fler måste få möjlighet att idrotta. Att fler får tillgång till idrott är viktigt för att stärka såväl individers välmående som samhällets gemensamma folkhälsa. Forskningen är entydig: unga som idrottar presterar bättre i skolan och har större möjlighet att bygga nätverk för framtiden. Att satsa på idrott är därför av flera skäl betydande för så väl idrotten som samhället.

Tyvärr har alla stockholmare idag inte samma möjlighet att idrotta eller ha en aktiv fritid. Ung livsstil visar att så många som 60 % av unga som har en funktionsnedsättning är fysiskt inaktiva, samtidigt som 60-70% vill ägna sig mer åt idrott. Det finns förmodligen många orsaker till att den fysiska aktiviteten är så låg, vi vet t.ex. genom Rädd Barnen att många föräldrar känner sig tvungna att välja bort fritidsaktiviteter för sina barn på grund av kostnaderna. En orsak är också att idrotten fortfarande är för dålig på att arbeta med inkludering, något som tyvärr visat sig i radio P4s granskning i veckan. Detta kan ni höra mig kommentera här 03.50 in i inslaget då P4 Stockholm intervjuar mig.

Det är oacceptabelt att så många unga personer med en funktionsnedsättning, som vill idrotta, inte har möjlighet till det och att idrottsföreningar säger nej till att välkomna dem. Sedan 2013 har därför hela idrottsnämnden (och majoriteten av partierna i staden) beslutat om ett gemensamt idrottspolitiskt program som innebär att vi ska prioritera arbetet med att öka tillgången och tillgängligheten till idrott för barn och unga som idag inte idrottar, och där lyfts personer med funktionsnedsättning särskilt. 

 Idag pågår detta arbete. Det finns många idrottsföreningar som gör ett fantastiskt arbete. Exempel på föreningar jag själv mött som arbetar på ett bra sätt med inkludering är Alvik basket och Mälarhöjdens IK. Staden stöttar idrottsföreningar att arbeta mer med inkludering genom idrottsbonusen, där föreningar som riktar sig med verksamhet till våra prioriterade målgrupper kan söka medel. Staden arbetar aktivt med att öka den fysiska tillgängligheten i samband med de moderniseringar och upprustningar som nu görs i flera av Stockholms idrotts- och simhallar. En annan uppskattad verksamhet är Beckombergas sim- och idrottshall som är särskilt anpassad för att verkligen vara tillgänglig för alla. Trots detta finns det mycket kvar att göra, både för staden och för Stockholms idrottsrörelse för att idrotten verkligen ska bli inkluderande.

Ojämlikheten i fysisk aktivitet är ett faktum, och arbetet måste fortsätta prioriteras högt upp på dagordningen. Alla barn och unga i Stockholm ska ha möjlighet att idrotta, och det förutsätter en stad där alla får möjlighet att idrotta på sina villkor.

 

Allas röster ska speglas i en modern demokrati

Som politiker är ett grundläggande uppdrag jag har att värna och stärka demokratin i hela samhället och i synnerhet i vår stad. I början av augusti deltog jag som Socialdemokraternas talare på Politikerveckan Järva. Det var första gången160805 politikerveckan järva som arrangemanget ägde rum, men arrangören The Global Village har ambitionen att göra det till ett årligen återkommande evenemang. Syftet är enligt Ahmed Abdirahman att skapa förutsättningar för människor som bor i området att få direktkontakt med politiker och på så vis öka det demokratiska deltagandet. Inspirerat av Almedalsveckan, med tanken att tillgängligöra det för personer som saknar resurser att delta i Visby.

 

Jag tycker att det är en helt fantastisk idé och jag hoppas att det blir en återkommande tradition framöver.

I rapporten Skillnadernas Stockholm visas tydligt att det demokratiska deltagandet i staden styrs av människors resurser. Valdeltagandet är ett enkelt mått på demokratiskt deltagande och skillnaderna i Stockholm är skrämmande. Stadsdelen med högst valdeltagande är Södra Ängby där 94,0 % av de röstberättigade röstar, samtidigt är valdeltagandet i Rinkeby endast 51,7%. Tittar man istället på valdistrikt så blir skillnaden mellan högst och lägst valdeltagande ännu högre. I Spånga 22 (i Rinkeby) var det 40,8 % som röstade och i Västerled 15 (i Ålsten) hela 94,8 %. Det är klart att dessa skillnader får effekt på dagordningen i kommunen, landstinget och riksdagen.

Någon kanske invänder att det inte främst handlar om resurser utan att många i Rinkeby är nya svenskar och därför kommer rösta i högre utsträckning när de blivit mer etablerade. Om detta ska jag inte spekulera, däremot visar SCBs statistik att andelen röstande är betydligt lägre bland ensamstående, personer med lägre utbildningsnivå, låginkomsttagare, arbetare och personer utanför arbetsmarknaden. Omvänt är andelen röstande större bland sammanboende, högutbildade, höginkomsttagare, tjänstemän och bland personer med arbete. Så det är tydligt att just människors resurser har en stor effekt på valdeltagandet.

Denna obalans hade kanske kunnat anses något mer acceptabel om det demokratiska deltagandet hade varit mer jämnt på andra sätt, exempelvis genom engagemang i föreningar eller andra organisationer. En av delrapporterna, Stad i Samverkan, i Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm visar dock att så inte är fallet utan: ”Det finns dock en tendens att det i större utsträckning är resursstarka personer som engagerar sig och är aktiva. Kvinnor utan akademisk utbildning är till exempel relativt sett underrepresenterade bland dem som är aktiva inom civilsamhället.”

Förutom att representativiteten blir lidande när inte alla människors röster kommer till tals så påverkas också människors hälsa negativt om man inte känner att man har makt och upplevd förmåga att påverka sin livssituation. Långsiktigt måste vi öka jämlikheten i samhället om alla ska ha lika stora möjligheter att styra såväl sin egen som samhällets utveckling, men även i ett mer jämlikt samhälle krävs insatser för att möjliggöra även för underrepresenterade grupper att bli mer delaktiga. Därför är en av de frågor som Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm arbetar med just demokrati. Att kartlägga vilka grupper som inte är delaktiga idag, hur dessa grupper kan blir mer delaktiga i staden och hur förtroendet för staden och den lokala stadsdelsförvaltningen kan stärkas. Alla initiativ som bidrar till ökat demokratiskt deltagande och ger människor möjlighet till delaktighet och inflytande är viktiga. Jag hoppas att Politikerveckan Järva kan bli ett sådant forum.

Ungdomskommissionen 2016

Förra fredagen fick jag äran att ta del av det fantastiska arbete som Ungdomskommissionen utfört under deras tre sommarjobbande veckor. 50 ungdomar från fem olika stadsdelar har under tre veckor arbetat med olika frågeställningar kopplade till unga och demokrati i syfte att utveckla och förbättra Stockholm som stad.

ungdomskommissionen1

Det här är ett projekt initierat av stadsledningskontoret och Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm. Under förra årets pilotsatsning fick 14 ungdomar från Järva en ferieanställning då de undersökte hur samarbetet mellan stadens unga och ICT-klustret i Kista kan förstärkas. Så roligt att projektet utvecklats och expanderat så pass mycket det här året!

 De här ungdomarna har gjort ett fantastiskt arbete, kommit fram till bra slutsatser och presenterat åtgärdsförslag för att förbättra deras respektive stadsdelar. Allt från att starta upp ungdomsråd (vilket jag vet att politikerna i Rinkeby- Kista tagit emot med öppna armar), till uppstartande av mindre fritidsgårdar så kallade microgårdar, teknikbibliotek och föreläsningsturnéer för att skapa en bättre relation mellan ungdomar och polis. Förutom alla de välgenomtänkta och genomarbetade förslag som presenterades så gläder det mig även att jämställdhetsfrågan genomsyrade en stor del av deras arbete. Det ger mig en hoppfull känsla inför framtidens Stockholm.

ungdomskommissionen2

Ungdomskommissionen är ett resultat av den politiska prioritering som den rödgrönrosa majoriteten i stadshuset har lagt om till. Förr oss är det viktigt att utjämna den ojämlikhet som blivit allt större. Vi har sett att vi haft ökade klyftor mellan stockholmare under en lång tid. Den tidigare borgerliga majoriteten ignorerade detta genom att hela tiden hänvisa till ett positivt genomsnitt, men bakom genomsnittet så döljer sig människor vars livschanser inte alls har förbättrats. Vi vet att jämlika samhällen är bättre samhällen. Vi vet också att hög ojämlikhet ger negativa effekter på tillväxt, på näringsliv och på arbetsmarknad. Den utvecklingen måste vi vända och det var därför vi tillsatte en kommission för ett socialt hållbart Stockholm. Genom ungdomskommissionen får ungdomarna med sig värdefulla meriter på cv:t samtidigt som staden får ta del av de kreativa idéer som framkommit för att sedan arbeta vidare på.

Det ska bli intressant att nu få följa hur resultatet från ungdomskommissionen kan omsättas i praktiken och arbetas in i stadsdelarnas utvecklingsprogam.

 

 

Almedalen

Idag beger jag mig till Sveriges största politiska mötesplats, Almedalen. Under ett antal dagar kommer jag samtala, mingla och debattera arbetsmarknads- och idrottspolitiska frågor från tidig morgon till sen kväll. Jag ser fram emot många intressanta diskussioner och möten.

Kom gärna och besök några av de seminarier som jag kommer att delta på om du är på plats!

Storstadsseminarium- Ökad tillväxt, snabbare etablering och fler jobb. Hur skapar vi långsiktiga lösningar för alla?

Tid: måndagen den 4 juli klockan 09.15-10.15                                                                                                                             Plats: Öresundshuset, Hästgatan 1, Visby

Seminarium- Storstädernas kommunalråd om ny Jobbpolitik

Tid: tisdagen den 5 juli klockan 15.15–16.30                                                                                                                                  Plats: St Hans plan 1, Visby

Frukostpanel- Konsekvenser av ökade sociala krav i den offentliga upphandlingen

Tid: onsdagen den 6 juli klockan 08.00-09.30                                                                                                                              Plats: Clarion Hotell Wisby, Strandgatan 6

Paneldiskussion- Blir idrotten bortdribblad i samhällsplaneringen?

Tid: onsdagen den 6 juli klockan 11.15–12.15                                                                                                                                   Plats: Ideella trädgården, Birgers gränd 7

Seminarium-Rinkebymodellen, ett verktyg för stadsutveckling med social hållbarhet i fokus

Tid: onsdagen den 6 juli klockan 14.00–15.30                                                                                                                              Plats: Trädgården på Mellangatan 1

Seminarium- Hållbar upphandling, hur bidrar vi till schyssta villkor, för alla?

Tid: onsdagen den 6 juli klockan 15.45–16.30                                                                                                                               Plats: Strandgatan 1, TCO parken

 

Jag hoppas att vi ses där!

Välkommet besked med studiestartsstödet

I förrförra veckan presenterade Utbildningsdepartementet ett förslag på ett nytt rekryterande studiestöd – studiestartsstöd. Stödet ska öka rekryteringen till studier bland arbetslösa i åldern 25-56 år med stort behov av utbildning på grundläggande eller gymnasial nivå för att stärka deras möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden.

Vi har från Stockholms stads sida lyft frågan om studiefinansiering för kortutbildade, eftersom vi vet att det är en nyckel till att få fler att våga ta sig an studier som leder till jobb. Stockholm har haft en mycket positiv arbetsmarknadsutveckling det senaste året men kortutbildade har det svårt att ta sig in på arbetsmarknaden.

Kommissionen för ett Socialt hållbart Stockholm har i sin rapport ”Allas rätt till kunskap, kortutbildade och vuxenutbildning i Stockholms stad” hittat att det finns 57 000 Stockholmare mellan 25 och 64 som har en utbildningsnivå som är kortare än gymnasiet. Den här gruppen tar i mindre utsträckning del av utbildning, trots att de många gånger är i behov av detta för att få en långsiktigt hållbar etablering på arbetsmarknaden. Kommissionen identifierar studiestödssystemet som ett hinder till utbildning för den här gruppen. Fram till 2020 väntas efterfrågan på arbetskraft i Stockholmsregionen öka med cirka 200 000 personer, varav 150 000 är personer med eftergymnasial utbildning. Efterfrågan på kortutbildad arbetskraft väntas dock minska med 15 000 personer.

Vi vet att studiestödssystemet ibland kan vara ett hinder till utbildning för den här gruppen. Att redan ha använt sina studiemedelsveckor, risken för stora studieskulder och risken för återbetalningskrav vid avhopp verkar avskräckande. Vi har därför från stadens sida infört ett system med prova på-studier för personer som är arbetslösa och uppbär försörjningsstöd som ett sätt att få fler i studier och egenförsörjning. Det innebär att sedan februari 2016 finns det möjlighet för personer att läsa vuxenutbildning på grund- och gymnasienivå under sex månader med bibehållet försörjningsstöd, i de fall studier bedöms öka personens möjlighet till egenförsörjning.

Regeringens förslag om studiestartsstöd är ytterligare ett viktigt steg framåt och jag ser fram emot att se hur de tänkt utforma stödet.

Snart dags för sommarjobb!

Nu är det inte långt kvar innan sommaren drar igång. Sommaren är den årstid då många av stadens ungdomar kommer få sin första eller upprepade kontakt med arbetslivet genom våra sommarjobb. Glädjande är att vi detta år återigen ökar antalet arbetstillfällen för våra ungdomar vilket möjliggör för fler att få sin första rad i cv:t

Sedan maktskiftet i Stockholm har hitintills 4426 fler ungdomar fått jobb jämfört med 2014.  Ett resultat av att vi för en aktiv jobbpolitik där vi investerar i människors framtid och ser värdet i det.

Sommarjobben är en viktig del i det arbetet och den styrande politiska majoriteten satsar detta år hela 92 miljoner kronor på detta. För många ungdomar är det den första kontakten de får med arbetslivet, en möjlighet att få ta ansvar och tjäna egna pengar. Vi vet också att det första sommarjobbet är viktigt för att få in en fot på arbetsmarknaden och att det underlättar framtida jobbsökande.

Det är en utmaning att lyckas få fram ett stort antal arbetstillfällen och det krävs en hel del nytänkande och kreativa idéer. Nytt för i år är att staden erbjuder sommarjobb med språkstöd, ett samarbete med SFI för att etablera arbetsrelaterade kontakter till stadens nyanlända ungdomar. Dessutom startar Summer Business Challange, en affärsutvecklingsskola. Två nya satsningar som det ska bli spännande att följa. Roligt att DN uppmärksammade det nu i dagarna!

Förutom att jag gläds över alla de ungdomar som i år kommer att jobba för staden så ser jag också fram emot att få träffa de två sommarjobbare som under tre veckor kommer att jobba med mig och min stab i Stadshuset. Det är full fart framåt, i år levererar vi rekordmånga sommarjobb i Stockholm och det känns riktigt bra!

Tunnelbanan, en spegel av klassamhället

Aftonbladet släppte för ett antal dagar sedan reportaget: Klassresan. En resa längs tunnelbanas röda linje där skillnadernas Stockholm beskrivs. Om hur segregationen bidrar till att vi tappar kontakten med varandra och hur stora skillnaderna är på i princip alla områden, från utbildningsnivå och inkomst till lägenhetspriser. Om du inte redan har sett den så tycker jag att du ska ta dig en titt här. En resa där människors olika livsvillkor beskrivs. En ojämlikhet som påverkar oss alla och därför är vår största framtidsutmaning.

klassresan

Orättvisorna ska bekämpas och det var just därför vi fattade beslut om att instifta Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm. En socialt hållbar utveckling innebär att samhällets resurser fördelas på ett sätt som skapar möjlighet för fler att förverkliga sina liv genom utbildning, arbete och ett boende med tillgång till önskade kvaliteter. Ingen i Stockholm ska behöva gå runt med känslan av att ”ingen i den här staden vill att vi ska vara här”.

Vi lär av varandra och påverkas av varandra. Att vi möts i vardagen är en förutsättning för att vi ska kunna berika varandra och utveckla vår gemensamma stad. Vi ska inte separeras pga socioekonomisk status.  Vi ska istället ge alla stockholmare möjligheten att utvecklas utifrån sina förutsättningar och skapa förutsättningar för ett gott liv.

Stockholms Finansborgarråd uttrycker här sin oro över att staden håller på att stängas för många stockholmare. Därför behövs det en progressiv politik med aktiva åtgärder där fördelningen av stadens framgångar kommer alla till del. Den sociala hållbarheten är vår viktigaste framtidsfråga. Ökad ojämlikhet bidrar till social oro, misstro och minskad tillit vilket inte bara är skadligt för den enskilda individen utan även för vår ekonomi och vårt samhälle som helhet. Alliansen har länge blundat för hur skillnaderna växer och istället fört en politik som dragit isär staden.  För första gången på länge har vi nu en politisk majoritet som tar skillnaderna i livsvillkor i Stockholm på allvar.

Jag är glad att denna fråga äntligen är prioriterad i Stockholm. Klassanalysen är inte förlegad. Klassklyftorna är något som vi måste bekämpa inom alla politikområden.

 

1 maj, för ett Stockholm som håller samman

Imorgon är jag inbjuden att första maj-tala i Kärrtorp. Det känns fint och viktigt att få fira första maj på den plats där människor för ett par år sedan samlades, enades, för att tillsammans ta avstånd mot de allt mer påtagliga rasistiska och högerextrema uttryck som växt sig starkare i vår stad.

Jag närvarade vid en av demonstrationerna och känner fortfarande både stolthet och ödmjukhet över det engagemang och den solidaritet som uppvisades. Vi ska aldrig acceptera rasistiska mobbar på våra gator. Inte då, inte nu.

Vi har på många sätt haft ett turbulent år bakom oss. I världen, i Sverige och i Stockholm. Fler människor än någonsin tidigare befinner sig på flykt världen, något som blev allt mer påtagligt nu i höstas. Jag är imponerad över styrkan i vårt civilsamhälle, över de tusentals volontärer som välkomnat människor på centralstationen, och över de hundratals nya initiativ som startats, inom allt från vänskapsmatchning och idrottsaktiviteter för ensamkommande till yrkesmentorskap. Ja, bostadsbristen är ett problem, den ökade ekonomiska segregationen i vår stad är ett problem. Att människor diskrimineras på arbetsmarknaden är ett problem. Men, det är inte problem som uppstått på grund av flyktingsituationen

Den ökade ojämlikheten i Stockholm är på många sätt en del av ett globalt fenomen av ökade inkomstklyftor, medvetet och starkt påeldad av borgerlig politik. Ytterst hotas den sociala hållbarheten. Det handlar om rättvisa, om att oavsett var i staden du bor och växer upp ska du ha tillgång till goda stadskvaliteter och lika livschanser som andra.

Bland det första vi gjorde efter maktskiftet var att tillsätta en Kommission för ett socialt hållbart Stockholm. Deras uppgift är att, tillsammans med forskare, titta på just skillnaderna i levnadsvillkor i staden och komma med nya förslag på hur vi kan bygga en mer jämlik stad. Det är ett långsiktigt arbete som ska genomsyra hela staden. Att få leda den politiska referensgruppen inom kommissionen är ett privilegium. För jag är helt övertygad om att politik gör skillnad.

Vi har lagt om politiken i staden. Gjort investeringar i skola, jobb och bostäder och det börjar få effekt. Vi har satt stopp för utförsäljningarna av allmännyttans hyresrätter. Vi satsar istället på att bygga bort bostadsbristen och Stockholm bygger som aldrig förr.

Därför väljer jag imorgon att demonstrera för ett ökat bostadsbyggande och ett mer jämlikt Stockholm, ett Stockholm som håller samman.

Jag hoppas att vi ses i Kärrtorp kl. 11.00

Jobb och egen försörjning

I valet lovade vi att fler Stockholmare ska ha ett jobb att gå till istället för att vara beroende av försörjningsstöd. Vi satsar därför årligen 70 miljoner extra på att skapa riktiga jobb med relevanta arbetsuppgifter. Stockholmsjobben är en sådan satsning, jobb med kollektivavtal och schyssta villkor, för de som står långt ifrån arbetsmarknaden. Samtidigt som vi får viktiga arbetsuppgifter utförda för kommunen och extra händer i välfärden.

I tisdags träffade jag Leila Öquist, en av de personer som fått ett Stockholmsjobb. För henne har det betytt mycket att vara på en arbetsplats med kollegor hon trivs med och där hennes arbete är behövt. Även DN fanns på plats vid besöket vilket du kan läsa om  här.

IMG_2639 (2)

 

Arbetslösheten minskar och sysselsättningen ökar i nästan hela staden. Förra året gick 917 personer från långtidsarbetslöshet till Stockholmsjobb. Hälften av dessa var unga människor som hamnat utanför systemet. Som arbetsmarknadsborgarråd känns det bra att kunna leverera positiva siffror, visa på att det går bra för Stockholm. Men det känns än bättre att få möta individerna bakom siffrorna. De som fått en anställning med schyssta villkor och en starkare koppling till arbetsmarknaden. Deras berättelser är anledningen till att jag kommer fortsätta kämpa för en arbetsmarknad för alla. Politiken ger resultat och det här är ett bevis på att den röd-grön-rosa arbetsmarknadspolitiken levererar.