PR-pengarna, jämlikhet & ondska på Järvadagen

Igår arrangerade Stockholms stad Järvadagen i Kista. Runt hela Järvafältet finns fantastiskt många drivna människor som på olika sätt engagerar sig i människorna och området. Mycket av kommunens insatser handlar om att försöka hålla unga borta från brott och att ge människor arbete. Samtidigt som det är fantastiskt bra så blir det också paradoxalt att höra borgarrådet Joakim Larsson (M) stå och prata om vilket fantastiskt arbete som bedrivs, för många av insatserna går endast ut på att minska effekterna av den borgerlig politiken som leder till ökade klyftor, mer segregation och högre arbetslöshet. Trots alla insatser från fantastiska tjänstemän så har arbetslösheten i Spånga-Tensta under det senaste året ökat med 5%, i Rinkeby-Kista med 9% (se DN Sthlm idag). Nästan alla inbjudna gäster om vikten att det flyttas arbetsplatser till områdena runt Järvafältet, samtidigt som den borgerliga majoriteten flyttat både förvaltningshus och vårdcentraler från olika delar runt Järvafältet.

Många talare påpekade också hur viktigt samverkan är för Järvalyftet. Samtidigt var det väldigt få av de som faktiskt bor runt Järvafältet som fick tillgång till dagen. Detta är ett återkommande problem. Den borgerliga majoriteten låter staden trycka mängder av flyers om hur bra de är på dialog, men många gånger stänger de ute de människor som vill ha just dialog.  Det vore hög tid att lägga lite av de resurser som läggs på reklamblad på att faktiskt förändra Stockholm. Som Eva-Britt Leander sa, vi borde fråga oss ”Vad är problemet egentligen?”

Något som chockade mig ordentligt var att redan under de första 40 minuterna var det två av talarna som hunnit säga att de arbetar med goda krafter för att bekämpa ”det onda”. Det ger mig magknip att höra vuxna människor i ledarroller prata om sociala problem som ondska. Jag hoppas att de har en dålig kultur där de inte funderat så mycket över vilka ord de använder, för alternativet är fruktansvärt. Om de verkligen tror att det är en strid mot ondskan så kommer de problem som onekligen finns aldrig att lösas. Ska man lösa samhälleliga problem måste man angripa orsaken till problemet och orsaken är inte ondska.

Ställer man frågan ”Vad är problemet egentligen?” går det inte längre att blunda för klassklyftorna. Och dessa ökar dramatiskt med borgerlig politik. Liksom arbetslösheten i områdena.

Järvalyftet skulle behöva ett lyft. Vi behöver flytta ut arbetsplatser till alla delar av staden, prioritera resurser så att alla barn oavsett föräldrars utbildningsnivå klarar skolan, se till att alla barn får tillgång till och har råd med en aktiv fritid, skapa en fungerande arbetsmarknadspolitik med utbildning och praktik men också säkra att även de som är sjukskrivna eller har socialbidrag faktiskt kan ha en sjysst levnadsstandard. För Sebastian Carlssons, pressekreterare, (M) citat är väldigt talande för vilken effekt borgerlig politik får, han sa: ” Jag köper inte riktigt bilden av att klyftorna skulle ha ökat. Om man undantar den tiondel av befolkningen som har lägst inkomst och den tiondel som har högst inkomst, så ökar inte klyftorna så mycket.”

Jag menar att man inte kan undanta någon del av befolkningen. Alla människor är lika mycket värda och alla människor har lika rätt till ett gott liv. Det är dags att lyfta Järvalyftet med Socialdemokratisk politik!

Annonser

Published by

emiliabjuggren

Arbetsmarknads- och idrottsborgarråd i Stockholms stad

2 thoughts on “PR-pengarna, jämlikhet & ondska på Järvadagen

  1. Vi måste ställa högre krav på varje enskild människa istället för att som du lägga skulden nån annanstans. Vad är brott tex om inte annat än ondska när man bryter sig in i folks hem, rånar folk på gatan eller bränner upp ens bilar. Kastar sten, hindrar polis och brandkår samt lever rövare i T-banan så folk inte vågar åka. Järva är ett ex på att det multikulturella samhället inte fungerar. Oavsett om man heter Jörgen eller Hassan. Amira eller Sandra.
    Det är solklart.

    1. Det är självklart att vi ska ställa krav på människor, precis som det är självklar att vi ska bekämpa brått. Jag tror däremot inte att människor blir bråttslingar för att de är onda, utan av andra orsaker och så länge vi inte tar itu med de strukturella problemen kommer det att begås brått.

Kommentarer inaktiverade.