Inspirerande 50-hearing

I tisdags var det dags för 50-hearingen, ett dialogmöte dit vi bjöd in alla vi träffat under förra årets 50-turné. Det blev ett oerhört inspirerande möte med både bekräftelse på att vår inriktning för idrottspolitken är rätt men också nya idéer och förslag.

Hearingen inleddes med ett panelsamtal under ledning av Peter Larsson (ordförande i Stockholms idrottsförbund) med följande i panelen:

Björn Larsson från Polisen basket som bidrog med perspektiv kring hur vi bättre kan nyttja de hallar och idrottsanläggningar som vi redan har
Sofia Karlgård från SOL-flickorna som pratade om de olika idrotternas förutsättningar och hur det ställer olika krav på hur man tänker kring hallbyggande.
Peter Pons som ersatte Marie Forsberg från Järvalyftet idrott som arbetar dagligen med att få fysiskt inaktiva barn och kvinnor att röra på sig. Peter berättade också om goda resultat med anpassad simundervisning.
Anna Ardin från Sektor 3 bidrog med ett större perspektiv kring ideellt engagemang och belyste att människor vill engagera sig, men underströk också vikten av att föreningar och organisationer får behålla sina autonomi om engagemanget ska växa och utvecklas.
Christer Oja från utbildningsförvaltningen pratade om vikten av samordning både mellan idrottsföreningarna och framförallt mellan stadens förvaltningar för att möjliggöra att skolor och skolgårdar berikar idrottsrörelsen. Farsta lyftes fram som ett positivt exempel.
Kjell Olofsson från idrottsförvaltningen var inbjuden som idrottsstrateg efter sina många års arbete med idrotten i Stockholm. Han fick både prata utifrån idrottsförvaltningens perspektiv och prioriteringar men framförallt bidra med tankar kring hur vi kan komma framåt och skapa en levande dialog mellan idrottsrörelse, politiker och förvaltningar samt skapa bättre förutsättningar för breddidrott.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Efter paneldiskussionen hade vi gruppdiskussioner med alla deltagare (ca 60). Efter de tre timmarna hade jag samlat flera sidor med tankar och slutsatser. Jag fick återigen bekräftat att det enskilt viktigaste att göra är att börja komma till rätta med den akuta bristen på idrottsanläggningar i Stockholm. Nya hallar måste byggas, grusplaner måste få konstgräs och det måste bli helt självklart att det skapas idrottsytor när nya bostadsområden exploateras.

Därutöver framkom många bra idéer för hur Stockholm kan bedriva en idrottspolitik som gör oss till en idrottsstad att tala om och jag ser fram emot att använda mig av dem i vårt kommande arbete med idrottspolitiken!

Annonser

Published by

emiliabjuggren

Arbetsmarknads- och idrottsborgarråd i Stockholms stad

3 thoughts on “Inspirerande 50-hearing

  1. Hade mycket väl sett mig själv inbjuden till detta möte. Tycker att det fortfarande är alldeles för mycket tomt prat som aldrig leder till något vettigt. Ni måste kliva av hästarna och komma in i verkligheten. Alla dessa löften och erkännande att vi verkligen saknar alldeles för många hallar samt en Arena för inomhusidrott som snart varenda stad innehar utom huvudstaden. Pga Idrottsnämndens struktur förfördelas fotbollen alldeles kolossalt. Inget vettigt får man tillbaka vilket nu har tydlig gjorts i media i dagarna. Med avgångarna av ledande Djurgårdsledare.. Djurgårdsfalangen inom IN som gödslat miljoner av skattebetalarnas pengar på denna förening samt även Hammarby. Vad hamnade dessa om inte i A-lagen och inte till breddverksamheten och Värdegrundsarbete inom förening och supporterkulturen. Dom 2 sistnämnda finns inte mycket av i dagens Elitföreningar. Pengar och jakten på framgångar övertrumfar bredden. Ni kan inte ens förmå er att öppna Olympenhallen för oss andra föreningar som lider kolossalt pga saknade halltider. Men viljan blir starkare och övrrtygelsen att vi måste se till att 2014 måste flertalet av ledamöterna i IN samt Sten Nordin måste bort. Planen är att berätta sanningen om hur stadens resurser rörande ungdomsidrott och folkhälsan snedfördelats.

    1. Vi försökte sprida inbjudningarna brett, men det var framförallt dem vi mött under 50-turnén som nåddes av inbjudningar.
      Mötet handlade mycket om att hitta en gemensam plattform och att sluta ställa olika idrotter emot varandra. Jag upplevde att det målet nåddes. Min analys är att det är den enorma bristen på både idrottshallar & konstgräsplaner som gör att olika idrotter ifrågasätter när andra ges nya ytor. Önskan är ju att staden förmår att satsa på nya Idrottsytor för flera idrotter parallellt så att det inte blir ett motsatsförhållande.

Kommentarer inaktiverade.