Vägen till full sysselsättning och rättvisa löner

För mig är det självklart att arbetslösheten är ett samhällsproblem och inte ett individuellt misslyckande. De åtta åren med borgerlig politiskt styre har väl också bevisat just detta. De satte utanförskapet som högsta politiska prioritet 2006 men idag ser vi istället ett samhälle där klyftorna ökat och de som är mest utsatta har halkat ifrån ytterligare.

Arbetslöshet betyder minskade skatteintäkter. Arbetslöshet betyder ökad psykisk och fysisk ohälsa. Arbetslöshet är resursslöseri. Därför var jag väldigt glad över att igår få vara med och starta LO:s Sverigeturné i Stockholm i ett panelsamtal om deras rapport om hur vi kan nå full sysselsättning i Sverige.

imageRapporten (som går att läsa här) visar en ökad arbetslöshet som gått hand i hand med ökad ekonomisk ojämlikhet i Sverige. Vi ser samma utveckling i Stockholm. Trots att arbetslösheten är lägre och sysselsättningen högre här än i övriga Sverige så går alldeles för många Stockholmare utan jobb. Allra värst drabbade är redan socioekonomiskt svaga grupper. I Rinkeby-Kista är ungdomsarbetslösheten runt 7 procent idag medan den på Södermalm uppgår till ca 1,6 procent. I en sådan situation blir din familjebakgrund, dina kontakter och var du växt upp, snarare än meriter och potential, allt viktigare för att få ett jobb. Det är ett svek mot de ungdomar som inte får chansen att träda in i vuxenlivet, men det är också ett slöseri för vårt samhälle och det riskerar att skapa ökad oro och otrygghet.

Personer som saknar gymnasieutbildning har det allra svårast att ta sig in på arbetsmarknaden i Stockholm. Prognoser visar dessutom att efterfrågan på arbetskraft med förgymnasial utbildning kommer att minska i Stockholmsregionen fram till 2020. Då kan lösningen inte vara, som Svenskt Näringslivs vd Christer Ågren argumenterade, att försöka skapa en låglönesektor som uppenbarligen inte efterfrågas. Vi behöver mer utbildning, inte mindre. Vi behöver investera i människor och rusta dem med erfarenhet och kunskap så att de kan ta ett jobb på Stockholms arbetsmarknad. Därför gjorde vi stora satsningar på både komvux och yrkesvux så snart vi fick väljarnas förtroende att styra Stockholm. Därför är också regeringens jobbagenda i den budget som snart presentera så väldigt efterlängtad.

Investeringar var det andra stora ämnet för panelsamtalet. LO argumenterar för att vi genom ökade investeringar kan få svensk ekonomi på fötter igen och nå full sysselsättning. Jag tycker att rapporten tydligt visar att det offentliga måste ta ett större ansvar för investeringar. Sedan 80-talet har löneandelen fått stå tillbaka till förmån för kapitalinkomsterna. Trots denna koncentrering av kapital så har de privata investeringarna inte ökat. Behoven av investeringar är dock en förutsättning även för ett växande näringsliv så jag tycker det vore märkligt om vi inte kan hitta en bred enighet kring att staten måste ta ett större ansvar för investeringar igen, speciellt när behoven är så pass skriande.

Som jag skrev i ett inlägg innan socialdemokraternas partikongress tror jag att vi måste våga se den ekonomiska politiken som vårt viktigaste verktyg i kampen mot arbetslösheten. För Stockholms del är ökat bostadsbyggande och utbyggd kollektivtrafik en förutsättning, men det handlar också om att investera in en välfärd som går att lita på och förbättrade skolresultat. Framtidsinvesteringarna behöver starta nu.

Annonser

Published by

emiliabjuggren

Arbetsmarknads- och idrottsborgarråd i Stockholms stad